OBS: Detta är utgåva 2024.1. Visa senaste utgåvan.
När en person avlider ska en bouppteckning som huvudregel upprättas. Bouppteckningen påverkas både av bestämmelser om arv i lag och av testamenten. Skatteverket registrerar bouppteckningen. Om den som ansvarar för att en bouppteckning förrättas och lämnas in till Skatteverket, inte uppfyller sin skyldighet ska Skatteverket även se till att en bouppteckning förrättas och lämnas in.
-
Bouppteckningsskyldighet
En bouppteckning ska normalt förrättas och lämnas in till Skatteverket när en person som har sin hemvist i Sverige avlider. -
Anstånd med att förrätta en bouppteckning
I vissa fall kan Skatteverket ge anstånd med att förrätta en bouppteckning eller en tilläggsbouppteckning. -
Skatteverkets skyldigheter
-
Bouppteckningens innehåll
En bouppteckning ska innehålla uppgifter om bl.a. den avlidna, arvingar och eventuella testamentstagare, samt om tillgångar och skulder. Av bouppteckningen ska det framgå vem som är bouppgivare och vilka som har varit förrättningsmän. -
Tilläggsbouppteckning
-
Dödsboanmälan
-
Bestämmelser om arv och testamente
Rätten till arv följer av lag och testamente. För att kunna ärva måste arvingen ha överlevt arvlåtaren eller vara avlad vid arvlåtarens död och sedan ha fötts vid liv. Den som ärver enligt ärvdabalkens bestämmelser kallas legal arvinge och den som ärver på grund av ett testamente kallas testamentarisk arvinge. -
Bouppteckning med internationell anknytning
Skatteverkets behörighet och vilken stats lag som ska tillämpas på arv med internationell anknytning bestäms av EU:s arvsförordning. Arvsförordningen ska tillämpas på arv efter personer som avlidit den 17 augusti 2015 eller senare. Om svensk lag ska tillämpas och Skatteverket är behörig myndighet ska en bouppteckning förrättas, upprättas och registreras av Skatteverket. -
Bodelning vid dödsfall
När ett äktenskapet upplöses genom ena makens eller makans död ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning.