OBS: Detta är utgåva 2021.10. Visa senaste utgåvan.
- Vägledning »
- 2021 »
- Förvaltningsrätt & förfarande »
- Beslut »
- Olika former av beslut
Olika former av beslut
Beslut delas in i beslut under handläggnings- eller beredningsstadiet och slutliga beslut som innebär att myndigheten skiljer ett ärende från sig.
Beslut under beredning
Ett s.k. beredningsbeslut är en typ av beslut under handläggningen av ett ärende. Exempel på beredningsbeslut är
- beslut att inhämta remiss
- beslut att handläggning ska vara muntlig
- beslut om jäv
- beslut att avvisa ett ombud eller biträde
- beslut att neka partsinsyn i ett pågående ärende
Interimistiska beslut
Ett interimistiskt beslut är ett beslut i sak under handläggningen som meddelas omedelbart och som gäller till dess att annat beslutas.
Slutliga beslut
Ett beslut varigenom en myndighet skiljer ett ärende från sig och alltså för sin del avslutar ärendets handläggning är ett slutligt beslut.
I allmänhet innebär det slutliga beslutet att själva sakfrågan avgörs, vilket kallas huvudsakligt beslut.
Vid ansökningar och andra ärenden på den enskildas initiativ avslutas ärendet vid sakprövning med ett huvudsakligt beslut som innebär
- bifall,
- delvis bifall, eller
- avslag.
Men ett slutligt beslut kan också innebära att myndigheten skiljer ärendet från sig utan att någon prövning av sakfrågan skett genom att framställningen avvisas eller att ärendet avskrivs. Om det är aktuellt ska myndigheten överlämna framställningen till rätt myndighet, det följer av serviceskyldigheten i 6 § förvaltningslagen.
Gränsdragningen mellan vad som är ett beredningsbeslut och vad som är ett slutligt beslut är inte alltid given (jfr RÅ 2003 ref. 87).
Avvisningsbeslut
När det saknas formella förutsättningar för att ta upp ett ärende till prövning ska ärendet avvisas.
Ett avvisningsbeslut är ett slutligt beslut, där myndigheten slutligen skiljer sig från ärendet.
Ett avvisningsbeslut ska fattas om:
- en handling har kommit in efter den tid då handlingen senast skulle ha kommit in,
- den som skickat in ärendet till Skatteverket saknar partsbehörighet, rättslig handlingsförmåga eller saklegitimation,
- det finns andra formella hinder som hindrar att ärendet kan prövas.
Skatteverket ska t.ex. inte pröva ärendet om den enskildas framställning, som har inlett ärendet, är så bristfälligt att det inte går att förstå vad den enskilda vill. Skatteverket kan då besluta om avvisning, men bara om Skatteverket först har förelagt den enskilda att avhjälpa bristerna och de fortfarande kvarstår efter föreläggandet (20 § FL).
I vissa fall krävs att den enskilda kompletterar sin framställning med fler uppgifter eller en utredning för att framställningen ska kunna godtas. Om den enskilda inte kommer in med en sådan komplettering trots att Skatteverket begärt det (jfr 23 § FL) ska den enskildas framställning prövas i sak utifrån det material som finns i ärendet. Ärendet ska då avgöras genom ett huvudsakligt beslut, d.v.s. bifall, delvis bifall eller avslag.
Observera dock att vid överklagande ska Skatteverket endast ta ställning till om överklagandet kommit in i rätt tid (45 § och 46 § första stycket FL).
Avskrivningsbeslut
Ett avskrivningsbeslut är ett slutligt beslut, där myndigheten skiljer sig från ärendet.
Ett ärende kan avskrivas från vidare handläggning exempelvis om en sökande återkallar sin ansökan eller en begäran om ändring.
Andra skäl till att ett ärende avskrivs kan vara att nya omständigheter har inträffat som gör att t.ex. en ansökan inte längre är aktuell eller att sökanden har avlidit.
Ett avskrivningsbeslut med anledning av att sökanden återkallar sin ansökan kan tecknas på sökandens skrivelse om återkallelse (s.k. tergalbeslut) eller sättas upp som ett särskilt beslut. Sökanden ska underrättas i båda fallen.