OBS: Detta är utgåva 2016.13. Visa senaste utgåvan.
- Vägledning »
- 2016 »
- Förvaltningsrätt & förfarande »
- Utredning, kontroll & tillsyn
Utredning, kontroll & tillsyn
Skatteverket har befogenheter och skyldigheter vid utredningar, kontroll och tillsyn. Skatteverket kan utreda på olika sätt. Under vissa förutsättningar får Skatteverket använda sig av tvångsåtgärder. Vid utredning gäller olika bevisregler om vem som har ansvar för bevisningen, vad som ska bevisas och hur.
Uppdaterat
-
- 2016-10-25 Lagändring: Beslut om bevissäkring kan sekretessbeläggas
- Utredning, kontroll & tillsyn / Bevissäkring / Beslut om bevissäkring
-
- 2016-07-01 Ändrat ställningstagande: Utländska juridiska personer får revideras med stöd av 41 kap. 3 § 2 SFL.
- Utredning, kontroll & tillsyn / Revision / Vem får revideras?
-
- 2016-04-06 Utländska företag som är skyldiga att bilda filial enligt filiallagen kan inte revideras med stöd av 41 kap. 3 § 1 SFL då de inte är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen.
- Utredning, kontroll & tillsyn / Revision / Vem får revideras?
-
Skatteverkets utredningsskyldighet
Skatteverket har ett ansvar för att ärenden blir tillräckligt utredda. Hur utredningsskyldigheten ska fullgöras styrs av vilken typ av ärende det rör sig om och andra omständigheter i det enskilda fallet. -
Skrivbordskontroll och frivilliga besök
Ett sätt för Skatteverket att genomföra sina utredningar, t.ex. kontroller av inlämnade deklarationer, är genom s.k. skrivbordskontroll. -
Föreläggande
Ett föreläggande är en formell begäran som innebär att mottagaren uppmanas att göra det som framgår av föreläggandet. -
Vitesföreläggande
Ett vitesföreläggande är en tvångsåtgärd som ger Skatteverket en möjlighet att förstärka ett föreläggande genom att adressaten kan tvingas betala ett visst belopp om föreläggandet inte följs. -
Tillsyn, kontrollbesök och punktskattebesök
Skatteverket har som komplement till de befintliga bestämmelserna om revision i 41 kap. SFL möjlighet att göra avgränsade och i vissa fall oanmälda och dolda kontroller på fältet. -
Bevisning
När fakta inte är ostridiga och det gäller att få klarhet om vad som egentligen har hänt eller om ett visst förhållande verkligen existerar måste man använda sig av bevisning. Avsnittet vill också beskriva vem som ska bevisa, vad ska bevisas och hur ska det bevisas. -
Fastighetstaxering
Skatteverket ansvarar för att alla fastighetstaxeringsärenden är tillräckligt utredda innan man fattar beslut. Om det behövs kan Skatteverket förelägga en fastighetsägare att t.ex. lämna in en deklaration eller kompletterande uppgifter. -
Skatteverkets kommunikationsskyldighet enligt SFL
Kommunikationsskyldigheten är ett viktigt rättssäkerhetsinslag i handläggningen av ett ärende och innebär enkelt uttryckt att den som ett ärende gäller ska få tillfälle att yttra sig innan beslut fattas. -
Revision
Revision är en utredningsform som Skatteverket kan använda sig av när det finns behov av en fördjupad utredning. -
Bevissäkring
Bevissäkring är en tvångsåtgärd som Skatteverket under vissa omständigheter kan använda sig av för att säkra räkenskapsmaterial och annan bevisning i en skatteutredning. Här hittar du information om de olika bevissäkringsåtgärderna och också information om verkställighet av beslut om bevissäkring. -
Undantag från kontroll
Vilka uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll och bestämmelser kring detta. -
Informationsutbyte med andra länder
Regler om informationsutbyte i skatteärenden finns i EU-rätten, särskilda konventioner och bilaterala avtal. I dessa regelverk brukar skiljas mellan informationsutbyte på begäran, spontant informationsutbyte, automatiskt informationsutbyte, närvaro vid skatteutredning i annat land och samtidiga kontroller. I svensk lagstiftning finns kompletterande bestämmelser om förfarandet. -
Brottsanmälan
Skatteverket är skyldigt att anmäla brott enligt SkBrL. Skatteverket är även skyldigt att anmäla vissa andra brott. Bestämmelser om detta finns i 17 § SkBrL och 18 kap. 8 § SFF. Någon anmälan om brott ska inte göras om det kan antas att brottet inte kommer att medföra påföljd eller om anmälan av något annat skäl inte behövs. -
Näringsförbud
Den som driver en näringsverksamhet och grovt åsidosätter sina skyldigheter i verksamheten kan få näringsförbud. Ett näringsförbud kan gälla i tre till tio år. Näringsförbud kan bland annat komma i fråga vid brott, betalningsunderlåtelse och konkurs.